Pedro Weingärtner (Porto Alegre, 1853 e 1929) was an important Academic painter of Brazil, and the first artist born in Rio Grande do Sul to win international praise for his work. Born to a family of German immigrants, he began his artistic career as an amateur, helped by his brother Ineio, who was a lithographer, and possibly also by painter Delfim da Câmara. Anyway, in 1878 he moved to Germany in order to study in the Grossherrzoglisch Badische Kunstschule, in Karlsruhe. There he became a pupil of Ferdinand Keller, Theodor Poeckh and Ernst Hildebrand. In 1880 Keller moved to Berlin, being followed by Weingärtner, who then enrolled in the local Academy. In 1882 he left Germany for France, studying in the Academie Julian under Tony Robert-Fleury and William Adolphe Bouguereau. Wrecked by financial issues, he thought of abandoning his studies, but such situation was reverted by supportive friends, including Baron of Itajube, who got for him a special scholarship from emperor Peter II upon Bouguereau's advice. Then he could further his education in Rome. Thereafter for many years he divided his time between Rio de Janeiro, Porto Alegre and Rome, traveling very often and being celebrated as one of the most important Brazilian painters of his generation. In Rio Grande do Sul he was a star. In 1920 he was back in Porto Alegre, where the remained until death. His fame declined from 1925 on, facing competition from new painters and changing tastes in local art. He devoted all his efforts to a half-Realist half-Romantic approach to Academicism even while such styles were already being severely challenged by Modern tendencies. Major themes in his work were mythological scenes, landscapes and genre paintings focusing mainly immigrants and the gaucho, the folk type of Rio Grande do Sul people.   Related Paintings of Pedro Weingatner :. | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture.051 | Wasatch Mountains and Great Plains in distance, Nebraska | Feischer wind. Wolga | An unknown youth leaning against a tree among roses | The Forge of Vulcan |
Related Artists:
John Berney Ladbrooke
United Kingdom (1803 -1879 ) - Painter
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Pompeo Batoni
Italian 1708-1787 Pompeo Batoni Location Italian painter and draughtsman. In his day he was the most celebrated painter in Rome and one of the most famous in Europe. For nearly half a century he recorded the visits to Rome of international travellers on the GRAND TOUR in portraits that remain among the most memorable artistic accomplishments of the period. He was equally gifted as a history painter, and his religious and mythological paintings were sought after by the greatest princes of Europe.